Filmen om äpplena
Filmen är ett tänkt samtal, ett inlägg i den något kontroversiella debatten om lärares löner och vårt förhållande till vår arbetsgivare.
Filmen är tänkt att ses som en inlägg där enighet och gemenskap är en viktig central del i världen. Tillsammans är vi alltid starka en lärdom att luta sig emot.
När jag skapade filmen var en av mina frågeställningar. Hur ska jag kunna gestalta alla pedagoger i Sverige på ett lätt, trovärdigt och smidigt sätt?
Att äpplen är symbolen för kunskap är nogsamt dokumenterat i stor litteratur som i bibeln till exempel. Att apple har lagt beslag på samma symbol är ju genialt och att ett äpple om dagen håller doktorn borta är väl en väl dokumenterad rekommendation.
I denna produktion har appleprodukter en stark roll.
I filmens början har vi en planerad spänningshöjande effekt, nämligen att följa den gröna tråden i detta vilda djungellandskap. Att kunna göra jämförelser, olika referenser till andra filmer och medier är något som många filmskapare använder sig av i sina verk.
Jag ville göra en hommage till den duktige skådespelaren, Michael Clarke Duncan, som tragiskt gick bort ganska nyligen. Han medverkade i den fantastiska filmen "Den gröna milen" där den handlar om både stora och små saker med ett särskilt djup.
Filmen handlar bland annat om fångenskap och det kommer ett gäng äpplen att tydliggöra i min egen film. Jag valde att göra en nyinspelad "stumfilm" där texttavlor för handlingen vidare och djupare in i handlingen.
Efter att ha följt "den gröna Milen så hör man upprörda röster inifrån fängelset. Ett gäng gröna äpplen på utsidan kommer på besök och planer smids och överenskommelser görs.
Därefter gör den elake fångvaktaren entré. Mystiken och spänningen stiger när man ser hur våldsamt han hanterar äpplena i fångenskap. Han tystar de äpplen som försöker göra sin röst hörd. Här ser jag kopplingar till Martin Schibbye och Johan Persson i det dagsaktuella ämnet hur man försöker tysta den fria rösten varhelst den försöker granska och avslöja hur girigheten försöker ta kål på mänskligheten.
När fångvaktaren sitter och vaktar sina äpplen/pedagoger händer det som alltid händer under ett äppleträd, nämligen "Newtons Princip". En av många lärdomar man lär sig i filmen.
Efter att formligen och bokstavligen ha slukat det äpple som ramlat ner i fångvaktarens garn kommer så hämnden.
De fria äpplena har samlat i hop de som vill skapa rättvisa och frihet för alla att kunna utvecklas i sin egen takt och i frihet.
Det största äpplet av alla, det enda kvarvarande äpplet från det heliga kunskapen träd faller ner över den elake fångvaktaren och de fångade äpplena kan ta sig ut i den efterlängtade friheten.
Man läser då raderna som skapades av Blood, Sweat and tears där vår eminente Georg Wadenius var med mellan 1972-75 (en annan lärdom). Man får på stumfilmens eget signum läsa sig till hur det skulle ha låtit på grund av dagens upphovsrättsliga aspekter.
Tack till Alfred Hitchcock för fantastiska filmer och för att du gjorde cameoroller till en konstform. Jag har lagt in mina fötter i vandringen till den gröna milen för att själv föra traditionen vidare. Fötter som statister i filmens inledning gör att man börjar undra.
De, fötterna, skapar en framåtgående spänning som stegras långt senare när huvudrollkaraktären avslöjas och sanningen är ett faktum.
Avslutningsvis är tio tusen steg en grön mil. Och tio tusen kronor är grönt guld
